Från stavningsreform till digitalsvenska Det moderna samhället föddes när Sverige 1900 vaknade upp till ett nytt århundrade. Det blev också startskottet för en ny språkhistorisk epok: nusvenskan. Förändringar, nyheter och trender inom kultur, litter…
Språkpolitik kan handla om två ting. Dels om förhållandet mellan olika språk i samhället: något eller några ska vara landets huvudspråk, några ska användas som undervisningsspråk, i myndighetskontakter eller i medier. Dels om det inre tillståndet fö…
Fri, oberoende journalistik är en av grunderna i en demokrati. Och Sverige var först i världen med att lagstifta om tryckfrihet och yttrandefrihet redan år 1766. Men då hade lagstiftaren knappast kunnat föreställa sig vår digitala, globala och media…
Bildjournalistik liknar inte någon annan fotografisk genre.Bildjournalister får sällan välja motiv, tidpunkt eller plats. Ofta är de hänvisade till det alldagliga: tjänstemän med vardagligt utseende och diskret klädsel, verksamma i genomsnittliga ko…
Skriver du texter i jobbet? Har du tänkt på vem som är målgrupp? För jo, varje text har en målgrupp om ingen ska läsa den fyller den ingen funktion. Det är alltför lätt hänt att bara utgå från sitt eget perspektiv: en text måste fram, den står med p…
Ny, kraftigt utökad upplaga! I första upplagan av Skiljeteckensboken upptäckte många hur intressant och roligt det var att läsa om skiljetecken. Siv Strömquists tydliga förklaringar gjorde det dessutom lätt att förstå hur man använder tecknen till o…
Varför säger göteborgaren änna, la, knô och brôte? Svaren finns i grammatiken.De svenska grammatikböckerna beskriver det enhetliga skriftspråket. Men dialekterna lever som talspråk, och där finns det variation. En del säger såg honom, andra såg han…
Språket är människans viktigaste verktyg för att tänka, handla och knyta sociala band. I den meningen är vi alla retoriker. Med ordens hjälp formar vi vår värld och lever våra liv. Ofta gör vi det framgångsrikt. Men ibland misslyckas vi, utan att ka…
Hur skriver en viss författare? Varför blir vi berörda av vissa texter? Hur hänger den här berättelsen ihop? Hur skapar språket mening? Elva språkforskare har närstuderat romaner, noveller, sagor och lyrik och gjort systematiska iakttagelser av text…
Hur kan vi veta något om det indoeuropeiska urspråket?Ingen vet säkert var eller när det indoeuropeiska urspråket talades. Det finns inga skriftliga lämningar, och har troligen heller aldrig funnits några. Men vi vet att det har funnits ett urindoeu…
Alla texter innehåller interpunktion. Mellan orden finns mellanrummen och skiljetecknen, och vissa ord skriver vi kursivt eller versalt. Interpunktionen är en oumbärlig del i hur vi kommunicerar med varandra i skrift. Skiljetecknen har stor betydels…
Vad kan man forska om i översättningsvetenskap? Hur utformar man en vetenskaplig studie? Vad är metodologi och varför är det så viktigt?Det har länge saknats kurslitteratur i översättningsvetenskaplig metod som är skriven på svenska. Den här boken ä…
Det är en kamp om resurser ute på redaktionerna. Allt färre måste hinna med allt mer. Undersökande journalistik tar tid. Det är en ekvation som är svår att få ihop, i synnerhet när man tampas med trilskande tjänstemän, segdragna beslutsprocesser, sn…
Det är många som tror på språkets makt över tanken och gärna vill försöka förändra verkligheten genom valet av ord. Vi hittar gott om exempel på detta i byråkratin, i tankesmedjorna, bland aktivisterna, bland marknadsförarna och till och med i veten…
Är stil mest en fråga om yta? Eller är det kanske det riktigt viktiga?Stil är något man kan se och känna, men det är svårt att förklara exakt vad det är. Det kan vara orden, meningsbyggnaden, innehållet, formen, typsnittet allt detta i olika kombina…
Varför kan vi säga såsig i svenskan men inte *senapig? Katastrofal men inte *olyckal? Det beror på morfemens prosodiska egenskaper. I tidigare beskrivningar av svenskans ordbildning och ordböjning har en systematisk sammankoppling mellan morfologi o…
Hur diskuterar vi varandras arbete?Ofta ger vi tomt beröm, och ibland tuff kritik. Men det allra vanligaste är nog att vi inte ger någon feedback alls. Det finns många skäl till det: tidspress, rädsla, ovana, brist på fungerande rutiner och kanske a…
Nya ord flyter av olika skäl oavbrutet in i språket. Många av nyorden tar sin plats i ordförrådet och ser ut att bli kvar där, till exempel app, foppatofflor och curlingförälder. Andra är högfrekventa under en kort tid för att sedan nästan försvinna…
Det är lätt att tänka att det är vad vi säger som är det som räknas när vi pratar med varandra. Exakt hur det låter borde inte spela någon större roll så länge det är begripligt. Men fullt så enkelt är faktiskt inte. Vi reagerar blixtsnabbt på folks…
Pengar är en världslig sak. Men det är mycket prat om dem År 2004 utkom Lars Melin med den uppmärksammade boken Corporate Bullshit. Nu en subprimekris, en finanskris, en skuldkris och till och med en börspeak senare kommer fortsättningen: Money talk…
När kallade du senast någon för hedersknyffel? Eller gick på korvfest i din nya hämndkropp, tog en kopp ollonbrus med en pärlevän och harmades över att världen tycks full av lengräddade knickedicker? Det här är en ordbok för alla som gillar att fros…
Språket förändras hela tiden. Nya företeelser dyker upp och kräver nya ord, nya generationer växer upp och sätter sin egen prägel på språket. Och människors språkliga lättja och lekfullhet leder oavbrutet språket på nya vägar. Somliga förändringar p…
Vilka uppfattningar om språkbruk ligger bakom omdömen som bra och dåligt språk? Det har språkforskarna Catrin Norrby och Gisela Håkansson undersökt i en studie där grupper av elever och lärare resonerat om och värderat ett antal autentiska exempel p…
Det tros finnas mellan 150 och 200 språk i Sverige i dag, men ingen vet säkert eftersom det inte existerar någon svensk språkstatistik ingen har med andra ord något fast grepp om vilka språk som utgör modersmål för Sveriges befolkning. De allra fles…
